Intervju med Fathia Mohidin
Konstnären Fathia Mohidin i samtal med curator Annie Jensen.
Foto: Christofer DrackeAnnie Jensen: Vad influerar dig och ditt skapande?
Fathia Mohidin: Mina undersökningar sker i direkt och indirekt dialog med poeter, musiker, maskiner, muskler och det mesta som bjuder in till nya tankevärldar. Kontinuerligt vänder jag mig till sport och träning som utgångspunkt för att reflektera kring kroppen. Jag är fascinerad över hur fältet ofta trivialiseras som till exempel underhållning, trots att det lika mycket är en politisk plats.
AJ: I dina installationsbaserade verk återkommer du till gymmet som plats. En miljö som för många kan vara ganska ångestfylld och kravfull. Hur ser du på prestation och hur förhåller sig dina verk till begreppet?
FM: I mina verk närmar jag mig ”prestation” och ”den starka kroppen” från olika perspektiv. Jag undersöker vad det innebär att prestera och tänja på de gränser som existerar runt olika kroppar. Här har jag bland annat vänt mig till filosofen Mary Wollstonecraft och hennes tankar om att kvinnor inte kan uppnå erkännande av sina rättigheter utan att ha tillgång till fysiska aktiviteter som gör dem starka och motståndskraftiga. På en individuell och kollektiv nivå har prestation potential att vara något stärkande och kraftfullt.
I en serie pågående arbeten undersöker jag även relationen mellan den starka kroppen och kraven på produktivitet och prestation i ett kapitalistiskt system. Det finns till exempel företag som bygger gym åt de anställda i sina kontorskomplex eller skriver in krav på fysisk träning i anställningsavtal för att hålla uppe prestationsnivån.
AJ: Ditt arbete kan beskrivas som en slags ”fysisk research” som genom sport och träning undersöker kroppens relation till sociala, politiska och ekonomiska strukturer. Kan du berätta mer om dessa kroppsliga undersökningar?
FM: Mitt intresse för sport och träning väcktes under min tid på Kungl. Konsthögskolan, då jag började se likheter med konsten i frågan om konkurrens, nationsskapande och uppbyggande av nationell identitet. När jag började utforska fältet så tilltog medvetenheten om min egen kropp och jag började träna rutinmässigt för att utforska nya sätt att tänka och arbeta med kroppen. Den tid jag spenderade åt att lyfta fysiska vikter på gymmet fick mig att reflektera över de vikter vi bär på i vår vardag och vad det innebär att bygga upp en stark kropp.
I arbetet med Chop Chop Corporal (2020) började jag uppmärksamma likheterna mellan gym och arbete – hur man presterar under intervaller av tid, jagar repetitioner och passerar stationer som på ett löpande band. Jag började lyssna på ljuden i gymmet och göra ljudupptagningar medan jag tränade som en del av en fysisk research.